Citronrisotto med rostad fänkål

 
 
Vi har en speciell relation jag och fänkålen. Det händer rätt ofta att de får bli körsbäret på toppen på mina maträtter, som till citronrisotton jag lagade igår. Inspirationen från Rom hänger i och jag suktar fortfarande efter ravioli i tomatsås och tiramisu med en espresso. Risotto kan vara den perfekta lördagsmiddagen, den går relativt snabbt att laga, går att variera i oändlighet och gillas av de flesta. Tricket är att inte låta risotton bli för torr samt att inte överkoka riset, det ska ha en liten "kärna" i sig när du tar av risotton från plattan. 
 
 
 
Citronrisotto med rostad fänkål, 4 personer
2 schalotten lökar
2 vitlöksklyftor
3 dl arborioris
2 dl vitt vin
1 citron (skal och saft)
1 liter varm höns eller grönsaksbuljong (1 liter vatten + buljongtärning)
2 dl rinriven parmesanost
3 msk olivolja
50 g smör
50 g körsbärstomater
4-5 kvistar basilika
salt och svartpeppar 
 
2-3 fänkålsstånd
3 msk olivolja
salt och svartpeppar
 
 

Sätt ugnen på 200 grader. Skär fänkålsstånden i ca 11/2 cm breda skivor. Ringla olivolja i den ugnsfasta formen och lägg i fänkålen, ringla över ytterligare lite olivolja och salta och peppra. Rosta i ugnen i ca 15 minuter. 

Blanda vatten och buljongtärning i en kastrull och sjud på svag värme tills buljongtärningen har löst upp sig. Tag av kastrullen från plattan. Hacka lök och vitlök fint. Ringla olivolja i en kastrull och fräs löken i någon minut. TIllsätt riset och rör runt i en halv minut. Häll i vinet och låt sjuda på svag värme. Pressa ner citronsaften och riv skalet fint och rör ner i riset.  Tillsätt buljongen, pö om pö, rör runt i risotton och forstätt röra ner buljongen.Tag av kastrullen från plattan. Rör ner riven parnesan, och smör. Avsluta med att blanda ner basilika, tomater och salta och peppra. Servera risotton med fänkålen och extra riven parmensan. 

 
 
 
 
 
Italien, Pasta, Vegetariskt kalabrien, linguine, vegetarisk pasta

Linguine med brödsmulor, fänkål och vitlök

 
När vi för ett par år sedan semestrade i Kalabrien, själva "tån" på Italien åt jag den här rätten, eller en variant på den. I originalet ingår sardiner men eftersom jag inte hade det hemma blev det en annan variant, med fänkål och citron. En såndär perfekt vardagsrätt som är färdig på 20 minuter. Jag får väl erkänna att originaliet är godare men det här var inte alls dumt det heller.  Det kan låta märkligt att blanda pasta med stekta brödsmulor men det blir fantastiskt gott. I Kalabrien kallas den här typen av pastarätt för fattigmanspasta eftersom man tog tillvara på dagsgammalt bröd på det här sättet. Hur som haver, gott blir det!  Kalabrien ja, det drar i Italiennerven, samma sak varje år. Jag längtar som vanligt efter maten, maten, maten, havet och stämningen. Sist vi var där var det fotbolls-vm och på kvällarna samlades alla, inklusive de anställda på hotellet i baren och tittade på matcherna. Nätterna var sädär ljuvligt varma och avkopplingen total. (Jag verkar fram tills nu ha förträngt att myggorna totalt åt upp mig och att jag blev ordenltigt bränd  av en manet men det är en annan historia). 
 
 
Linguine med brödsmulor, fänkål och vitlök 4 port
 
1 pkt linguine eller spaghetti
1 rödlök
1 fänkålsstånd
2 vitlöksklyftor
4 skivor dagsgammalt vitt bröd
salt och svartpeppar
olivolja
parmesan till servering
 
Koka linguinen enligt anvisningarna. Skär bort kanterna på brödet och smula sedan sönder det  i fina smulor. Ringla olivolja i en stekpanna och stek brödet tills de fått gyllenbrun färg. Pressa ner vitlöken och rör runt. Lägg brödsmulorna på hushållspapper och låt rinna av. Skär fänkålen och rödlöken i tunna skivor. Ringla olivolja i stekpannan och stek på medelhög värme, riv ner citronskalet och pressa ner en vitlöksklyfta. Salta och peppra. Blanda grönsakerna med linguinen och strö över ordenligt med brödsmulor vid servering. 
 
 
 
 
 
 
 

Med Airbnb i Cinque Terre

 
För er som följt bloggen ett tag kommer det inte som en nyhet att jag älskar att resa i Italien. En snabb sammanfattning: den här bloggen kom till, i tanken, på en grusväg i Toscana för en sisådär sex år sedan. Det var under den resan som jag blev fullkomligt förälskad i Italien. Jag hade varit i Italien förut men den här gången reste vi runt med bil, utan egentliga mål och sov på olika ställen nästan varje natt. Det är precis så jag älskar att uppleva Italien. Det spontana, det gästvänliga, det vackra och det goda. I år besökte vi Cinque Terre, igen. Det är något magiskt med de där fem små byarna som ligger nästan overkligt högt och märkligt på sina klippor. Naturen i det här om rådet är fantastisk, som en djungel av fikonträd, vindruvor, hortensia och persikoträd. Och havet mina vänner, havet....Jag fick möjligheten att samarbeta med Airbnb, som hyr ut bostäder över hela världen. Vi bodde i en liten by, 387 meter över havet med utsikt mot Cinque Terre. Det passade oss utmärkt! Det fanns ett 20-tal hus i byn, en kyrka och en bar, thats it! Eftersom både jag och Peter gillar att komma bort från de mest exploaterade områdena passade byn oss alldeles utmärkt. Vi blev båda tagna av lugnet uppe i "vår" by. Ingen stress, ingen hets. Perfekt för oss som ville komma bort från allt vad datorer och mail heter.  Vårt hus hade tre våningar, ett litet kök och en trädgård. Utsikten fick mig att tappa hakan, vilken fantastisk vy! Våra grannar var naturligtvis italienare och gästvänligare människor får man nog leta efter. Trots knagglig engelska lyckades vi talas vid ett par gånger om dagen om allt mellan himmel och jord. Vår hyresvärd Manolo var en riktig klippa, vi höll kontakten via sms och mail och det var riktigt fint att ha honom som hjälp att hitta denna lilla by som inte hittades av gpsen... Han hade också massor av tips om vart vi skulle åka, äta och bada. Efter två dygn i en bil kändes det riktigt fint att landa i vårt lilla hus, med färska rosmarinkvistar i köket, och ett skafferi fyllt med basvaror och enklare frukost. Huset var väldigt fräsch och fint, vi hade ett sovrum och badrum och det var lika välstädat som på hotell.  Det jag gillar allra mest med att hyra hus på det här sättet är att man kommer så mycket närmare lokalbefolkningen och  (såklart) att vi får möjlighet att laga mat. Råvarorna i trakten är underbara och jag gillar att kunna testa dem på plats. Cinque Terre är fantastiskt för dig som vill vandra men jag tycker också att det är mysigt att båtluffa mellan de olika byarna. Det går båtar hela dagen och man kan hoppa av var man vill. Förra gången varndrade vi en del men med handen på hjärtat bör man nog göra det under vår eller höst och inte i 35 graders värme.... Min favoritstrand i Cinque Terre ligger i Riomaggiore, en av de större byarna. Det är en stenstrand som är lite mindre bekväm än sandstränderna men vattnet är ljuvligt! Det finns restauranger och barer i samtliga fem byar och även mindre livsmedelsbutiker. Jag rekommenderar verkligen glassen, i år testade jag en variant med basilika...Det går bra att flyga till Pisa om du vill besöka Cinque Terre och jag skulle verkligen rekommendera att hyra en bil om du är i området, jag tycker att man upplever så mycket mer av området då. Länk till Air Bnb hittar du här.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Caponata

 
Caponata ja, en siciliansk grönsaksröra med aubergine, paprika, tomater och oliver och lite annat gott som passar så förbaskat bra till det mesta. Det här är rätten du äter till grillad kyckling på fredag, till pastan på lördagoch kall på mackan på söndag. Den blir bara godare efter ett par dagar och smakerna är finfina. Hoppa inte över myntan, den gör hela skillnaden!
 
Säg hej till min buttre fotoassistent Peter. Med tanke på hur mycket mat han får äta tycker jag att han borde se lite gladare ut? 
 
Caponata till 4 personer
1 stor aubergine
2 paprikor
4 tomater
2 vitlöksklyftor
2 rödlökar
2 dl gröna urkärnade oliver
1 knippe bladpersilja
1 par kvistar mynta
salt och peppar
olivolja
 
Skölj auberginen, paprikorna och tomaterna och skär dem i ca 3x3 cm stora bitar. Krossa vitlöksklyftorna och finhacka. Skala rödlökarna och skär dem i grova bitar. Ringla rikligt med olivolja i en stekpanna och stek paprikor och auberine tills de börjar få färg. Tillsätt rödlök och vitlök och låt steka i ett par minuter. Tillsätt därefter tomater, oliver och salta och peppra och ringla över lite mer olivolja. Sänk värmen och låt puttra  i ca 20 minuter. 
 
 
 
 
 
 
 
 

Focaccia med fikon & rosmarin

 
För ett par veckor sedan höll jag en brödkurs för en nystartad förening i Trollhättan. De heter Makers och precis som namnet syftar till gillar de att skapa. Pyssla hade kanske någon kallat det för. Kreativiteten ligger i centrum. Hursomhelst höll jag en brödkurs för deras medlemmar och det är något av det roligaste jag gjort på länge. Jag är ju van vid att undervisa, men då handlar det ju om teorier om helt andra saker än jäsprocesser, mjölsorter och knådning. Det som gjorde mig så glad var deltagarnas engagemangemang men framförallt uppenbara längtan efter att lära sig. För det här med bröd det verkar ligga många av oss varmt om hjärtat. Hembakat bröd har nästan blivit likhetstecken med hemtrevligt och i tider där tiden är en bristvara och lyx är brödbakandet något som känns främmande för många. Just för att det tar tid. Min predikan på kursen handlade en del om att visst, det tar tid att baka bröd, men om man planerar sitt bakande blir det en väldigt smidig process. Själv sätter jag alltid degen på kvällen så att den får jäsa i kylen över natten, på så sätt kan jag bara baka ut degen dagen efter och genast känns det som att bakprocessen blivit mycket kortare.
 
 
 Ett bröd jag brukar baka när längtan efter Italien blir lite för stark är focaccia. Vi har så många fina minnen som inkluderar just focaccia, Peter och jag. Frukostar på vägarna i Toscana. Eftermiddagarna i Cinque Terre. Jag längtar alltid dit. Om ni vill inspieraras ordenligt av livet i Italien tycker jag ni ska besöka Louise's blogg. Hon gör min längtan till Italien nästan smärtsam....
 
Dagens recept: focaccia med färska fikon och rosmarin. En match made in heaven. Missa inte att ringla över ordentligt med olivolja på brödet innan gräddning - snåla inte! Det är just olivolja som ger brödet sin speciella karaktär om du frågar mig. Vill du göra brödet lite matigare går det utmärkt att addera skivad getost eller mozzarella vid gräddningen.
 
 
Focaccia med fikon & rosmarin (till 1 bröd)
25 g färsk jäst
7 dl vetemjöl
3 dl vatten
1 tsk salt
2 msk olivolja
 
4 färska fikon
2 kvistar färsk rosmarin
1 nypa flingsalt
1 dl olivolja
 
Rör ut jästen i vattnet och blanda därefter i resten av ingredienserna. Bearbeta degen tills den är smidig och låt den därefter jästa i 45 min. Lägg ett bakplåstpapper på en plåt och tryck ut degen. Låt den jäta i ytterligare 30 min. Tryck fördjupningar med fingrarna på degen och skiva fikonen i ca 0,5 cm tjocka skivor och lägg på brödet. Ringla över olivoljan och strö över salt samt rosmarin. Grädda på 225 grader i ca 20 min.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Min bästa köttfärssås - den toscanska

 
Jag har ju uppmanat er att ge mig receptet på er bästa köttfärssås för att ha chansen att vinna ett fint paket från Mutti. Jag tänkte inte vara sämre själv, här kommer mitt allra, allra bästa recept på köttfärssås. Det är den toscanska versionen, som inte är lika såsig som den försvenskade och som innehåller morot, selleri och vin. Jag gillar den skarpt. Allra godast blir det om du blandar såsen med pastan i kastrullen istället för att servera dem var och en för sig.
 
Det har väl knappast undgått någon att Toscana är en av mina favoritplatser på jorden. Jag får allvarliga längtattacker när jag tittar på de här bilderna. Löken såldes vid vägkanten i de toscanska bergen, tänk om man kunde hitta sån en vanlig onsdag på ica! ;)
 
Min bästa köttfärssås - den toscaska -4 personer

300 g nötfärs
2 stora gula lökar
3 vitlöksklyfotor
1 stor morot
1 bit selleri
2 dl rödvin
ca 2 dl cocktailtomater
1/2 burk krossade tomater
2 msk tomatpuré
färsk timjan och oregano
olivolja

Fräs nötfärsen i olivolja utan att den tar färg, hacka löken och vitlökten och låt den fräsa med en stund tills den mjuknat. Tillsätt finhackade morötter och sellers samt tomaterna. Häll i vinet, tomatpurén och de krossade tomaterna. Salta och peppra. Låt koka på låg värme i minst 30 min. Ju lägre den får koka ju bättre är det. Tillsätt färska örter precis innan servering. Servera med spaghetti.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Hemmagjord ricotta

 
Det verkar inte gå en sommar utan att jag snöar in på en italiensk färskost. Förra året var det mascarpone som användes flitigt här hemma och i år är det ricotta som regerar. Medan mascarponen är silkeslen och påminner om creme fraiche är ricottan mindre fet och grynigare. Den passar utmärkt i pajer, lasagnen och som fyllning i pasta. Jag har även använt den i glass och plättar. Efter ett ha konsumerat sisådär fem burkar i veckan började jag fundera på om det kanske var dags att producera egen ricotta. Sagt och gjort. Precis som med färskost är det mycket lättare än vad man tror och när det är klart står man där och tänker varför har jag inte testat detta förut. Tricket med ricottan är att låta den rinna av precis lagom länge, ju längre den får ligga i handduken och rinna av desto grynigare blir den. Jag fegade lite och testade en liten sats, men nästa gång, då jäklar blir det storproduktion!
 
Så, augusti. Tillsammans med september och oktober tillhör den här månaden mina favoriter på året. Låt mig bada hela september och jag är överlycklig. Julihetsen har lagt sig och ingen är väl så glad över det som jag.
 
Hemmagjord ricotta
 
1 liter 3%-ig mjölk - ger ca 2 dl ricotta
2 dl vispgrädde
saft från 1 citron
1 nypa salt
 
Värm mjölken, grädde och salt till ca 85 grader, tag av kastrullen från plattan och pressa i citronen. Låt därefter vätskan vila i ca 10 min. Sila vätskan genom en silduk eller en ren kökshandduk och låt den stå i kylen i ca 1 1/2 timme. Förvara i kyl.
 
 
 

Tomatsås med paprika

 
Vi har ätit oss igenom stora delar av Italien, jag och Peter. Det känns lite som ett måste att testa en ny tomatsås varje gång vi är där, de smakar olika beroende på vilken region man befinner sig i. Med socker, utan socker. Med basilika, utan basika.  Ja ni fattar. Det här är receptet på vår tomatsås, spetsad med paprika, den är precis så fräsch men samtidigt mustig som jag älskar. Det kan låta torftigt med pasta och tomatsås men nej! Det är ju så gott och tillsammans med en god parmesanost kan jag äta detta nästa 7 dagar i veckan. Så det så.
 
Så kom den då, värmeböljan. Vi orkar knappt röra på oss mer än att gå ner till båten och åka ut till en holme eller fiska makrill. Det är sköna dagar  och jag njuter i fulla drag. Önskar er alla en riktigt fin fredag!
 
Tomatsås till 4 personer
 
450 g färska tomater (gärna ekologiska)
1 gul paprika
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
2 msk olivolja
1/2 tsk socker
salt & peppar

Hacka löken och vitlöken och fräs den på låg värme tills den mjuknat. Hacka tomater och paprika grovt och låt dem fräsa med ett par minuter. Mixa till en slät sås och salta och peppra och smaka av med socker. Låt puttra i ca 20 min och servera därefter med pasta.
 
 
 
 
 
 

Potatispizza med fetaost och mozzarella

 
Midsommar 2013 lider mot sitt slut. Den regnade bort som så många andra midsomrar. Jag kan inte påstå att det har bekymrat varken mig eller Peter särskilt mycket. Vi har myst, myst och myst och fått precis en sån långhelg vi behövde för att ladda våra sedan länge urladdade batterier. När beskedet om att James Gandolfini gått ur tiden kom häromdagen tittade vi på varandra och visste vad som behövde göras. Vi började helt enkelt se om Sopranos, från början - igen. Filmnörden/producenten i mig säger att det manuset är kanske det bästa som skrivits inom tv. Och Gandolfini, ja jösses vad bra han var.
 
Precis som många andra hade vi fasligt många kokta potatisar över från midsommarafton, och vad gör man med dem? I vanliga fall slänger vi ihop mackor med kalla, skivade potatisar, men igår blev det pizza istället. Jag har aldrig någonsin ätit potatispizza men oj vad gott det var! Inspirationen kom härifrån, Levanto i Italien. Jag har förmodligen berättat om den där morgonen hundra gånger, men jag gör det igen. Morgon i juli, 30 grader, hav, Italien, vad äter man till frukost? Jo, nybakad focaccia från det lilla bageriet som säljer godsakerna i lösvikt. Hur mycket vill du ha? Måtta med handen...Med mozzarella eller bara med olivolja...? .Kön ringlade sig långt ut på gatan från det lilla bageriet och dofterna som spred sig därifrån var inte att leka med. Frukosten intogs på en parkbänk i skuggan. Så, tillbaks till potatispizzan, jag gjorde två varianter, en med fetaost och en med mozzarellaost. Vilken som blev godast? Vi kan väl säga att mozzarellavarianten gick åt fortast... De här pizzorna kommer jag göra fler gånger, var så säker. De är helt och hållet min typ av mat, de går att variera i oändlighet, är lätta att göra och passar till så många tillfällen.  varför inte testa chévre, pinjenötter, rosmarin och honung, eller ricotta? 
 
Potatispizza med fetaost och mozzarella 2 st mindre eller 1 stor
 
Pizzadeg
20 g färsk jäst
3 dl vatten
5 1/2-6 dl vetemjöl special
2 msk olivolja
1 nypa salt 
 
Smula ner jästen i vattnet och rör tills den lösts upp. Rör ner salt och olivoja och tillsätt mjölet, lite i taget. Låt degen jäsa i ca 45 min, gärna mer om du har tid. Kavla ut två avlånga pizzor på ett mjölat underlag, eller en stor.
 
Fyllning:
ca 20 st kokta, kalla potatisar
2 vårlökar
1 dl olivolja
100 g mozzarella
100 g fetaost
1 näve blandade örter (t.ex. basilika, persilja och oregano)
salt & peppar
 
Skiva potatisarna tunt och lägg dem på pizzadegen, skär löken i skivor och lägg dem på potatisarna, smula över fetaosten och/eller mozzarellan. Salta lätt och peppra. Ringla över olivolja. Grädda på 225 grader i ca 15-17 min. Strö över färska örter vid servering.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Bruschetta med tomat och mozzarella

 
 
 
Att jag älskar medelhavet och Italien har väl knappast undgått någon som följer den här bloggen. Av någon anledning börjar italiennerven alltid vakna i juni runt midsommar, då vill jag packa väskan och dra iväg. Jag längtar efter slingrande grusvägar i Toscana, nuskyrdade vattenmeloner, solmogna tomater och salt vatten på en sandstrand. Eftersom det inte blir någon italienresa i år får jag nöja mig med god italiensk mat. Vi äter gigantiska mängder bruschetta på sommaren, antingen den klassiska bruschettan med tomat eller min svampvariant
 
I övrigt har jag spenderat morgonen med att sy kuddöverdrag, lyssnat på P1 och kulturradion, hört "experter" analyser vad prinsessan Madeleine kommer bära för klänning idag, hur hennes hår kommer se ut...Ok, jag kommer väl också titta på bröllopet...
 
 
Bruschetta med tomat och mozzarella till 2 personer
 
4 skivor vitt bröd, gärna dagsgammalt
olivolja
1 vitlöksklyfta
 
2 tomater
1 mozzarellaboll
1 näve färsk basilika
salt & peppar
olivolja
 
Ringla rikligt med olivolja i en stekpanna, lägg i brödet och stek på bägge sidor tills det fått fin färg. Lägg på en tallrik med hushållspapper och låt oljan rinna av. Gnid in brödet med vitlöksklyftan. 
 
Hacka tomaterna, mozzarellan och riv basilikan grovt. Blanda alltsammans och ringla över olivolja och salta och peppra. Lägg blandningen på brödskivorna och servera genast. 
 
 
 
Visa fler inlägg